Asså jag vet men jag kan fan inte slita mig.. =D

Tonny ska upp nu och vad sitter vid datorn; *Tadaaaaa* En halvnaken filur med håret åt alla håll och gravidmagen i vädret!

Känner mig lite dålig *mahahaa* jag som skulle vända tillbaks på dygnet... det sket sig tydligen!

Fast jag är skitpigg så jag kanske kan hålla mig vaken tills ikväll.

Var in och pussade på Tonny lite, det enda han kan säga idag verkar vara: "mmm, mmmmm, MmmMMMM...."

Han ville tydligen inte gå upp än..

Idag ska jag städa, det behövs verkligen. Men va fan, hur kul e de egentligen? Önskar att jag var lite mer åt det rika hållet, då skulle jag aldrig mer städa själv.

Sen ska jag gå en riktig långis med hundarna, kanske kan få med mig Anna om hon inte skruttar i sängen hela dan. (för det brukar ju jag aaaaldrig göra)  ;P

Kan fan inte bestämma mig om vi ska sälja den ena soffan eller inte, har ju inte riktigt plats för den här men i nya lägenheten har vi ju de..

Fast vi behöver verkligen pengarna just nu och vi har en köpare.

Måste bestämma oss riktigt snabbt. *orka*

Yeah, yeah...

Ska nog gå med hundarna en sväng...

Kiss å bajs!

...måste ju berätta att vi ska flytta!

*Wiiiiiii*

Nya lägenheten ligger i ett "villalägenhetshus" eller vad det nu heter.. =)

Det är en 5:a eller kanske en 4½:a beroende på hur petig man är.

Nedervåning:

Stor hall, i hallen hittar man en toalett, en stor inbyggd garderob och trappen upp.

Stort vardagsrum

Stort rum (som för vår del blir lite som ett finrum/en matsal)

Kök med diskmaskin (woohooo)

Övervåning:

Stor hall med flera inbyggda garderober

Lite mindre rum (som blir datarum)

Stort rum med anslutande toalett med dusch (vårt sovrum)

Med anslutning till vårt sovrum finns ett till litet rum som blir bebisens rum.

Jag är så jävla nöjd så jag va bara tvungen att skryta lite. =)

BTW Emma A, om du får upp karln hit nu så har jag hört rykten om att det blir en stor 3:a ledig i stan!! *blink, blink*

Och om inte så blir vi nästan grannar (näääästan)

Nä nu måste jag verkligen sova.

Tjillevippen!

Jag har gått och blivit ödmjuk!!! =O

Vad är nu detta?

Kom på mig själv med att skälla på Anna för att hon beklagade sig över nån hemsk människa som brukar stöta på Brorsan ibland..

"Det är synd om henne, hon mår inte bra. Du får inte var dum med henne, hon har det säkert jättesvårt!"

Både Anna och Danne blev stumma av förvåning.

Dom som känner mig vet att jag är ganska duktig på att "tycka", och det finns aldrig ett mellanting. Är du guld värd eller förtjänar du inte ens att leva? Aldrig ett vidare stort beslut för mig...tyvärr.

Man ska inte tycka så mycket...kanske?

Har hört mer än en gång att jag är den sista folk i min närhet vill bråka med, men det kanske beror på att jag är envis, tjurig och framför allt, jag blir så jävla arg!!

Jag ger mig aldrig, mig kliver man då fan inte på! =)

Men det behöver nödvändigtvis inte betyda att jag är en elak jävel, för mina älskade behandlar jag med kärlek i sinnet. (haha, tycker iaf jag)

Jag har även bjudit hem mitt stora hatobjekt på kaffe, Tonny är fortfarande djupt chockad.

Inte för att jag hatar henne mindre men "det är ju så synd om henne"

Det kanske inte är ödmjuk jag har blivit, utan skadeglad?

Nää...jag som e så snäll? ;P

I vilket fall så känner jag mig oerhört snäll och trevlig just nu och eftersom både den ena och den andra sagt att jag blivit så himla ödmjuk så suger jag åt mig som en svamp. =)

Men dom stora frågorna återstår:

* Är man en sämre människa om man kräset väljer sina nära och kära och skiter i alla andra?

* Om man dömmer andra och snabbt gallrar ut dom "odugliga" , och dessutom är nöjd med det. Jag menar, riktigt jävla lycklig! Är man dum då?

* Och vad är egentligen roligast, att vara snäll.....eller ELAK!!! *moahahaha*

You know what makes me happy?

THE THINGS THAT MAKES YOU SAD!!!

;)

Puss på er!

E förkyld å jävlig, Tonny har varit sjuk i mer än en vecka men blev lägligt nog helt frisk när vi skulle till sthlm. Nu är jag sjuk ist och det är så jäävla drygt!!

Känslorna svajjar också, minst sagt!
Igår ringde jag till Tonny och storböla för att jag ville ha langos, men det fick bara vara sån langos som man kan köpa på marknaden på sommaren.
Han blir jättestressad och försöker locka med massa andra saker, men inget hjälper.

Senare på kvällen så skulle jag berätta för honom hur sorgligt det är med dom stackars fåglarna som sitter ute i buskarna och fryser, (töntigt, jag vet) men jag kunde inte berätta klart för jag började gråta.

Gråter nog 15-20 gånger per dag. Jävligt jobbigt kan jag säga, spec eftersom jag aldrig någonsin gråter i vanliga fall. *Jävla graviditetshormoner*

Iallafall så var det supekul i sthlm, enda problemet var att jag fick kämpa med tårarna hela tiden, jag blev hungrig så fort vi gick förbi ett café eller liknande (tvingade Tonny och Olle att käka glass i snöovädret) =)
och min stackars rygg höll på att gå av!! Sån jävulska smärta!!

Sen...det stora problemet, jag såg ingenting av konserten. Jag var för kort helt enkelt! *muttrar*
Vi stod längst fram, hade värsta kungplatserna och Tonny hade ett stadigt tag om mig så att ingen skulle knuffa mig i magen eller liknande. Bredvid mig stod det 2 korta tjejer till med sina killar, fast dom var fan kortare än mig. Iaf så började vi ganska fort tryckas bakåt och våra miner var nog allt annat än glada. Trots att jag har blivit baktryckt en bit så står jag max 2 meter ifrån Philip Anselmo (Snyggo) Han ser oss småtomtar där i den studsande klungan och tittar nogrant på oss, en åt gången. Sen skrattar han gott! =O Jävla typ, trodde han skulle komma till undsättning eller nått men näänääää, vi får minsan stå kvar där i havet av långa och skäggiga människor.
Yeah, yeah..det var lite fräsigt iaf...
Hur som helst så såg jag inte ett skit av resten utav konserten, men jag hörde iaf. =)

Tonny var sådär ubergullig och överbeskyddande hela resan, fast jag kan stockholm bättre än min egen bakficka och han är så vilsen man kan bli.
Men det är ju tanken som räknas. *kärlek*

Kände första riktiga sparken också, hann inte ens sätta mig på tåget till sthlm förrns det kom 3 små kickar ifrån Flingan! *Älska*

Nä nu ska lipsillen gå och sova med sin riddare i skinande rustning!

Tjobacko!!

Idag känns livet lite lättare, har inte speciellt ont och har fått ganska mkt gjort här hemma. Skönt..

Det enda som saknas just nu är min Putta, saknar henne otroligt mkt.

Vi skulle ju va tjockisar tillsammans, vi skulle hjälpas åt och vara där för varandra. Ingenting är lika roligt utan henne, jag vill inte sitta här hemma i smyg och glädjas åt henne. Vill krama om henne och säga att hon är den sötaste gravida lilla kvinna som finns, vill prata grav.krämpor och jämnföra "kulor".

Och det värsta av allt är att jag trodde allt var bra, jag trodde att allt skulle bli som förut. Sen vet jag inte vad som hände?

Min älskade lilla Putta, du och jag mot världen...eller hur?

Hur ska jag orka med det här i flera månader till? Känner mig som en gnällig flodhäst med ryggproblem.

Ryggen värker konstant, höfterna värker, huvudet värker...

*suck*

Tur att det kommer nått bra utav det här, annars hade den här flodhästen slängt sig i kanalen.

PussåKram, vi ses på stan

Ja..

Om det är nån som råkat missa det så ska vi iallafall ha barn i slutet av sommaren.

Vi är superglada och allt känns så himla spännande. =)

Jag tror Tonny blev lite nervös när han var med på MVC första gången. Stackarn, han känner sig så hjälplös när jag mår dåligt.

Illamåendet har iallafall lagt sig nu men istället har jag fått foglossning. Ett jävla helvete säger jag bara. Det känns som att nån bytt ut mitt bäcken till ett som är gjort av frigolit.  

I vilket fall så är surtanten som bortblåst och solstrålen har istället flyttat in, ganska trevligt faktiskt! =) 

PussåKram allihopa! 

I helgen var det fest, precis som förra helgen. Fast den här gången tog jag det lite lugnare =)

Vi var iallafall hemma hos Mathias och Tina, och Robban va som vanligt mä!

Vi dansade och flamsade riktigt ordentligt, alla var rätt fulla och alla hade skitkul. Min älskade Tonny började kvällen snyggt och kallade mig för en Prinsessa, Robban slutade den lite sämre och kallade mig för Pomperipossa!

Ja menar...Poperipossa, va fan e de för jävla skällsord? Haha...allt började med att han skyllde sin fyllehicka på mig och jag skyllde min vurpa i snön på honom. Sen bråkade vi om vem som skulle sova vart och det slutade men att jag ramlade ur sängen och slog huvet i en stol. Men jag vann rätt säng iallafall!

Hur som helst så hade jag roligt, men om jag måste välja mellan mina nya smeknamn så tror jag faktiskt att det blir Prinsessan...

Stora bakispussar till mina småsmurfar!